Det började inte med slag. Det började med att hon sakta skällde ut mina vänner, kontrollerade min telefon och kritiserade allt från hur jag klädde mig till hur jag pratade. Om jag sa emot blev det tre dagars iskall tystnad eller enorma utbrott där hon kastade saker på mig och förstörde mina ägodelar.
Efter ett tag trodde jag genuint att allt var mitt fel. Jag var dubbelt så stor som henne rent kroppsligt, men mentalt kände jag mig som en liten pojke. När hon en kväll knuffade ner mig för trappan så att min axel gick ur led, sa jag på akuten att jag "ramlat i skidspåret".
Skammen var total. Vem skulle tro på en kill i 90-kilosklassen som sa att han var rädd för sin tjej? När jag till slut vågade öppna upp mig för en kollega fick jag reaktionen jag aldrig vågat hoppas på: ingen skattade, ingen kallade mig feg. Han hjälpte mig att packa mina saker samma helg.
Psykiskt och fysiskt våld handlar inte om muskler — det handlar om makt och kontroll. Om du lever i en relation där du går på tå i ditt eget hem: Du är inte feg för att du mår dåligt, och du förtjänar att leva i trygghet.